Försökte ju få er att skriva om vad ni tycker om äkta/fejk, det gick väl sådär. 
Och själv vet jag som sagt inte riktigt vad jag står.
Hade jag varit mångmiljonär hade jag inte tvekat på att köpa en äkta LV eller Mulberry, men när jag är fattiglapp men ändå vill ha utseendet, är det mer ok då?
Svårt det där. Men jag hittade en MYCKET intressant artikel skriven av Belinda Olsson:“I måndags pratade jag fejkmode i ”Studio Belinda” (TV 8) med bland andra Anders Rydell. Det var hans artikel i tidningen Bon för några nummer sedan som inspirerade oss att ta upp ämnet. Om hur miljardindustrin av piratkopierat mode/hushållsartiklar/teknik/etcetera exploderar i väst.
Sedan början av nittiotalet har Tullverkets beslag av fejkade produkter ökat med 1 000 procent och i dag är över 80 procent av det som beslagtas mode. De som handlar dyr märkesväska och vägrar fejk brukar försvara sig med att det är kvalitet. Att det äkta håller för livet. Men det är inte alltid sant. Oftast är det just märket vi vill åt för att visa att vi har råd. Att vi har koll. Kvalitén är inte alltid bättre. Min egen senaste märkesväska föll itu i handtagen efter en månad och fick skickas tillbaka till modehusets fabrik.
Anders Rydell anser dessutom att många fejkväskor görs i samma fabriker som de äkta och att vi inte kan vara säkra på att vi köper en äkta märkesväska på till exempel NK. Wow. Om vi inte kan vara säkra på att det äkta är äkta spelar det då någon roll om det är äkta alls? Då urholkas ju hela grejen med ”kvalitet” eller ”känslan”.
Vem vill casha 12 000 för fejk (många skulle/kan inte casha 12 000 för äkta heller, jag vet, men häng med i tankeexperimentet, please). Det här är en debatt som vi helt missat i Sverige. Kanske framför allt på grund av att de dyra märkena inte vill ha den.
Vi försökte förgäves få Louis Vittons pressperson i Sverige att komma till programmet i måndags men hon menade att ”det där talar vi inte om”. Kanske för att vi modeoffer inte ska komma på att vi ju är idioter innerst inne?
Men när nu fejkmodemarknaden växer så lavinartat (inte bara en kul grej på Asienresan längre?) måste det betyda att fler och fler skiter i känslan av det ”äkta”. Om det ser äkta ut – fejka! Det verkar vara ledmotivet, vilket sätter sina spår på en modeindustri som lever på att vi ska knarka ”känslan”. Men det är ju inte allt som väntar.”
Otroligt intressant att även fejkväskorna kan göras i samma fabriker som de äkta. För att inte tala om att vi redan blir lurade av även de äkta väskorna! De står ofta “Made in France” eller “Made in Italy” i de äkta väskorna, men även de är gjorda i Kina, men vi ska tro att det är exklusivt och värt pengarna.
Denna artikel gjorde att jag känner mig mindre kluven i frågan, jag är bara extremkorkad om jag går och köper en äkta väska när jag kan få en replica för 1/5 av priset, som ser likadan ut, som är gjord på samma ställe, som är gjord i samma material och hela fadderullan.
Men som sagt, det är intressant hur lurade och hjärntvättade vi är i väst!
